Längtan efter vårt mirakel

Idag gäller det... Gud vad nervös jag är!
Pelle stack iväg för ett tag sen och om ett par timmar när dom har "tvättat" hans krigare ska jag dit och bli inseminerad. Börjar bli väldigt nervös..
Har alldeles för mycket hopp känner jag men det är väl naturligt,
Tänk OM det tar sig... Shit vilken känsla.

Hade mitt älskade Gudbarn med föräldrar på fika här igår och det bara värker i livmodern när jag håller henne.
Haha! Trodde inte det var möjligt men blir ännu mer bäbissugen när jag håller lilla älskade Novah-Lee i min famn.
Sen är hon ju världens underbaraste bäbis också så inte så konstigt kanske :)

Håll tummarna att det tar sig nu, är rätt påfrestande att hålla på med alla sprutor och grejer..
Klart att det är värt det om det ger oss ett barn men som sagt, för det första gör det ont, för det andra känns det bara helt skumt att min sambo ska behöva ge mig sprutor i magen varje kväll...?
För andra par är det ju betydligt behagligare att skaffa barn ;)


Nä önska oss Lycka till nu..
Om 2 veckor får vi veta hur det har gått.
(Känner på mig att mensen kommer komma innan jag ens hunnit testa, men vi får se...)

Kram på er mina kära vänner!