Känner ingenting.

Inte ett symptom så långt ögat kan nå. Känner absolut gmgdmtgmg? Inte ömma bröst, inte mer kissnödig, inte tröttare, inte mer hungrig, inte ont i magen eller nåt. Med andra ord varken gravsymptom eller menssymptom. Har gett upp hoppet för denna gång också. Ska ha mens om en vecka. Nya tag! Fan kan det inte bara ta sig? Orkar inte gå igenom ivf :(

Negativ idag :(

Ja idag är ingen bra dag..
Jag har fått för mig att jag redan borde känna något och eftersom jag inte gör det så har jag nu inbillat mig att det inte tagit sig.
Om jag ser till fakta så är det omöjligt för mig att känna några gravsymptom 2 dagar efter inseminationen.
Ägget har förmodligen inte ens kommit fram till livmodern.
Men jag är sån här.. Ena dagen är jag väldigt hoppfull och tänker att denna gång har det nog tagit sig.
Men så finns det dagar då jag tänker att det aldrig kommer gå.

Måste försöka sluta analysera allting..
Om jag blivit gravid så kommer det visa sig, likaså om jag inte blivit gravid.
Denna väntan tar kål på mig.


Idag jobbar jag kväll, uuusch! Haatar att stänga. Är inte hemma förrän tidigast 22:15.
Det absolut enda positiva med det är att jag får sova hur länge jag vill :)
Idag blev jag dock väckt av katten 9:30. Jag hade gärna sovit en stund till.


Yngsta bonusen frågade ifall hon och hennes två tjejkompisar kunde få ha mys/filmkväll här hos oss på fredag.
Tanken var då att jag och mannen skulle gå ut eller nåt och vara borta till 12 på natten.
Tjejerna är 12, fyller 13 i år. Hur hade ni gjort?
Jag litar såklart på henne men känns ändå inte helt safe att lämna dom själva här.
Funderar på att ringa mamman och höra med henne, eller be Pelle göra det iaf.
Han och jag är kanske lite för liberala..? Eller kan man lämna 3 st 12åringar ett par timmar?..
Tänk om dom eldar upp huset, haha!
Behöver lite råd så om någon kan tänka sig in i denna situation eller kanske själv varit i den så skriv gärna :)


Hörs snart igen!
Kramar


Inseminerad :)

Kom hem för ett tag sen, har hunnit ge kissen mat och ge mig själv mat också för den delen :)
Kör ju GI nu (mest för att Pelle kör på det) så blev en äggröra med rödlök, salladslök och fetaost.
Och så en morot och en skiva rågbröd till det..
Nu är jag mätt och belåten :)
Men nu har ni ju inte gått in här för att läsa om vad jag ätit idag.. så här kommer lite snabb info om idag ;)

Det var en manlig läkare som skulle göra inseminationen..
Jag har absolut inga problem med det, tvärtom!
Manliga läkare är oftast mycket försiktigare och varsammare än kvinnliga.
Han höll i ett provrör med Pelles krigare, efter "tvätten" var det 6 miljoner st som han skulle spruta in i min livmoder.
Fick lägga mig i gynstolen och så gjorde han det han skulle och efter 10 sekunder var det klart :)
Kändes absolut ingenting!
Jag frågade om statistik och den var väl inte den bästa tycker jag..
13% av alla par dom inseminerar blir gravida första gången.
Men man ska inte snöa in på sånt.
Han sprutade faktiskt in 6 MILJONER spermier (vid vanligt samlag är det bara ca 100st som når livmodern)
i min livmoder där det faktiskt finns inte bara ett, utan TVÅ stycken ägg :)
Nån krigare ska väl hitta in tycker man ;)

Men tar det sig inte ska vi inte deppa ihop, utan vi får se det som en "försöksgång" som läkaren uttryckte sig.
I vilket fall som helst ger jag aldrig upp! En vacker dag får vi vårt barn! <3


Den 6:e februari (söndag) tänker jag testa... (Om jag inte fått min mens förstås)
Jag jobbar tyvärr den helgen, hade ju varit skönt att vara hemma med älskling oavsett vad det blir för resultat.
Antingen för att dela den enorma lyckan med honom eller för att dela sorgen..
Vill inte vänta till måndagen då jag ska upp sjukt tidigt (5) och sen behöva väcka Pelle för att tala om resultatet.
Nä då är det bättre på söndagen när han redan är vaken, börjar ju inte jobba förrän 12 då.


Usch denna väntan är inte rolig.. Vill veta nu! :)

Jag kommer förmodligen spendera dom här veckorna med att leta symptom.
Mina menssymptom är ju exakt likadana varje månad så skulle något nytt symptom dyka upp så kan ni räkna med att få läsa om det här :)
Är spännande det här!


Hörs snart igen!

Kramar








Nervös

Idag gäller det... Gud vad nervös jag är!
Pelle stack iväg för ett tag sen och om ett par timmar när dom har "tvättat" hans krigare ska jag dit och bli inseminerad. Börjar bli väldigt nervös..
Har alldeles för mycket hopp känner jag men det är väl naturligt,
Tänk OM det tar sig... Shit vilken känsla.

Hade mitt älskade Gudbarn med föräldrar på fika här igår och det bara värker i livmodern när jag håller henne.
Haha! Trodde inte det var möjligt men blir ännu mer bäbissugen när jag håller lilla älskade Novah-Lee i min famn.
Sen är hon ju världens underbaraste bäbis också så inte så konstigt kanske :)

Håll tummarna att det tar sig nu, är rätt påfrestande att hålla på med alla sprutor och grejer..
Klart att det är värt det om det ger oss ett barn men som sagt, för det första gör det ont, för det andra känns det bara helt skumt att min sambo ska behöva ge mig sprutor i magen varje kväll...?
För andra par är det ju betydligt behagligare att skaffa barn ;)


Nä önska oss Lycka till nu..
Om 2 veckor får vi veta hur det har gått.
(Känner på mig att mensen kommer komma innan jag ens hunnit testa, men vi får se...)

Kram på er mina kära vänner!





Hoppfull och rädd...




Kan inte låta bli att hoppas...

Hej!
Nu var det hundra år sedan jag skrev här.
Har haft fullt upp med att fixa i mammas lägenhet och planera hennes begravning.
Vila i Frid Mamma <3

Men jag har också haft fullt upp med bäbisverkstaden :)
Den 13:e januari var vi på möte på Sophiahemmet och eftersom jag hade min mens då så kunde vi sätta igång direkt.
Fick med mig sprutor med något hormon (?) som skulle stimulera ägglossningen.
Så under 6 dagar tog jag dom varje kväll.
Och nu i fredags var jag på ultraljud för att se hur det hade gått, och det var väldigt positivt :)
Hade två stora fina äggblåsor så igårkväll fick jag ta en spruta som ska sätta igång ägglossningen.
Och nu på Måndag ska jag dit igen och insemineras!
Åh jag kan inte låta bli att hoppas... Tänk om det blir tvillingar :)
Hoppas säkert alldeles för mycket nu och jag vet att jag kommer bli så sjukt besviken om det visar sig om 2 veckor att det inte tagit sig :(
Men det är omöjligt att inte hoppas.. Känns som att det är vår tur snart!
Skulle det inte ta sig nu så gör vi 2-4 försök till.
Håll tummarna för oss nu!

En vän tipsade mig om att när jag väl blir gravid så ska jag blogga om det.
Hon sa att man glömmer mycket och det kan vara kul att gå tillbaka och läsa.
Bra idé.. Det kommer jag absolut göra och det blir i denna blogg.

Jag uppdaterar om 2 veckor igen och talar om ifall det har tagit sig eller om vi får göra ett nytt försök.

Stor kram!


Kommer Du till oss nu?..


RSS 2.0